Gottlob Frege (1848-1925)

Om mening och betydelse

Meningen hos ett egennnamn förstås hos var och en som tillräckligt känner till det språk eller den helhet av beteckningar som egennamnet tillhör, men därmed är betydelsen, om den föreligger, dock alltid blott ensidigt belyst. Till en allsidig kunskap om betydelsen skulle höra att vi om varje given mening även kunde ange om den hör till betydelsen. Dit kommer vi aldrig.

Förbindelsen mellan tecknet, dess mening och dess betydelse är i regel sådan at tecknet motsvaras av en bestämd mening och denna åter av en bestämd betydelse; däremot hör till en betydelse ( ett objekt) inte endast ett tecken. För samma mening finns i olika språk, ja t o m i samma språk, olika uttryck.Givetvis förekommer undantag från denna regel. Visserligen borde i ett fulländat system av tecken varje uttryck motsvaras av en bestämd mening; men folkpråken uppfyller ofta inte detta krav och man får vara nöjd om samma ord åtminstone i samma sammanhang alltid har samma mening.

Kanske kan man medge att ett grammatiskt korrekt uttryck, som står för ett egenamn, alltid har en mening. Men huruvida meningen också mptsvaras av en betydelse, är därmed inte sagt. Orden "den från jorden mest avlägsna himlakroppen" har mening; huruvida de även har betydelse, är mycket tvivelaktigt. Uttrycket "den minst konvergenta serien" har mening; med det kan bevisas att det inte har någon betydelse, då man till varje konvergent serie kan finna en mindre konvergent som dock är konvergent. Att man uppfattar en mening, utgör således ingen garanti för att det finns en därtill svarande betydelse.