Referande text:
 

Att referera innebär att koncentrerat återge något man läst, sett, eller varit med om. 

Syftet med ett referat av en text är, att den som inte har tillfälle eller tig läsa en text ändå ska få en någotsånär tydlig och riktig uppfatti om innehållet. 

I tidningarnas debatter och översikter i politiska kulturella ämnen finner vi ofta inslag av referat. För att skriva utredande uppsatser där vi använder källor är det nödvändigt att behärska referattekniken.

Man kan återge en text i punktsammanfattning. Det är det enklaste referatet.
Steget från punktsammanfattning till i ett mer utvecklat referat är inte långt. 

I referatet binder man samman de fristående punkterna till en sammanhängande framställning. På ett referat ställs vissa krav. Ett referat

1. måste innehålla källangivelser, dvs uppgifter om vem som i vit den text som refereras och var och när den publicerades - om inte detta är självklart för läsaren

2. ska vara betydligt kortare än ursprungstexten men ska åt väsentliga fakta och sammanhang; här får du ett ordantal som gäller, t ex 200 ord

3. måste vara objektivt, dvs dina egna åsikter är inte aktuella;

4. ska ha ett språk som inte är bundet av den refererade textens uttryck; det betyder att du inte bara kan klippa och klistra - ditt eget sätt att uttrycka sig ska användas

5. kan innehålla något belysande citat, dvs ett ordagrant återge de av något i texten;

6. bör innehålla en och annan referatmarkering, så att läsaren påminns om att det är författarens och inte referentens åsikter som återges

Ofta får du göra referat på texter du ska kunna, t ex texter kring de olika epokerna. Ibland blir det helt fristående artiklar om olika ämnen. Här kan du själv förslå bra underlag för referat. 
 

Textens tre dimensioner:

På det mesta du skriver får du
tre siffror i bedömningen, 0-9.

Första siffran: 

tankeinnehåll 
komposition 
instruktionsefterföljd
faktamängd
faktarelevans
omfång på innehåll

Andra siffran:

ordval
ordförråd
stilnivå anpassad för ämnet
ordens valörer
 

Tredje siffran:

syntax
meningsbyggnad
satsmelodi
satsyper
"flyt" i texten
rytm i språket
tempot i meningarna
"klipptekniken" mellan bilderna 
sammansättningen av satser
 
 
 
 

Vad är stilnivåer?

Stil kan vara många olika saker:
byråkratisk stil
formell och saklig stil
informell och vardaglig stil
ironisk stil
sagostil
högtidlig stil
vetenskaplig stil
humoristisk stil
gullig stil
kylig stil
satiriskt stil
predikostil
politisk agiterande stil
karikerande stil
parodisk stil, parodi

- det svåra är att ha rätt stil för rätt ämne!
 

Vad är satstyp?

Satserna typ är minst lika många som stilarna:

avhuggen satstyp
snirklande satstyp
isländsk satstyp
informerande satstyp
känsloväckande satstyp
poetisk satstyp
byråkratisk satstyp